Nytt år och snart dags att deklarera inkomster för 2024. Här lyfter vi några viktiga datum att ha koll på under 2025.
I och med att kostnadsräntan på skattekontot uppgår till 2,5 procent är det viktigt att veta vid vilka tidpunkter som skatten ska vara inbetald för att undvika denna ränta. Om kvarskatten överstiger 30 000 kronor ska denna vara inbetald redan den 12 februari för att undvika kostnadsränta. Kostnadsräntan börjar räknas från och med den 13 februari på den del av kvarskatten som överstiger 30 000 kronor.
Om kvarskatten understiger 30 000 kronor behöver betalningen finnas på skattekontot senast den 5 maj för att undvika kostnadsränta.
Om man inte betalar kvarskatten på förfallodagen kommer skulden att belöpa med den höga kostnadsräntan som uppgår till hela 17,5 procent. När den slutliga kvarskatten ska betalas beror på när man får sitt slutskattebesked. Kvarskatten ska vara betald 90 dagar efter att Skatteverket har beslutat om slutlig skatt. Nedan framgår tidpunkterna när betalningen ska vara gjord till skattekontot beroende på tidpunkten för slutskattebeskedet.
Det finns många olika anledningar till att man kan behöva betala in extra för att täcka upp för den slutliga skatten.
Här är exempel på situationer som kan ge kvarskatt:
Skatten kan beräknas med hjälp av Skatteverkets tjänst Räkna ut din skatt.
Inkomstdeklarationen för fysiska personer ska vara inlämnad till Skatteverket senast den 2 maj, om man inte har fått anstånd att lämna in deklarationen senare. Som vanligt finns det möjlighet att få tillbaka överskjutande skatt tidigare om man lämnar in deklarationen digitalt.
Deklarationen skickas den 3–7 mars till privatpersoner som har en digital brevlåda. Om man inte har en digital brevlåda skickas pappersdeklaration ut under tidsperioden den 15 mars-15 april. Om man hellre vill ha en digital deklaration behöver man skaffa en digital brevlåda senast den 2 mars.
Skatteverkets e-tjänst Inkomstdeklaration öppnar den 18 mars. Det är då möjligt att logga in med e-legitimation och deklarera. Vill man ha skatten tillbaka redan i april behöver deklarationen godkännas digitalt senast den 2 april. Du får då inte göra några ändringar eller tillägg i deklarationen och du måste också ha anmält ett mottagarkonto för utbetalningen.
Till den som deklarerar senast den 2 maj och vars deklaration är godkänd kommer Skatteverket att betala ut skatteåterbäringen den 3–5 juni.
The post Deklaration 2025 – viktiga datum att ha koll på för dig som privatperson! appeared first on Tidningen Konsulten.
Nytt år och dags att förnya träningskortet. För arbetsgivare som erbjuder sin personal ett friskvårdsbidrag finns det några saker att tänka på.
Friskvårdsbidrag är en form av personalvårdsförmån som en arbetsgivare har möjlighet att erbjuda sina anställda. Utgångspunkten är att förmåner som den anställde får från arbetsgivaren är skattepliktiga. Men det finns undantag. Friskvårdsbidrag är ett sådant undantag.
Friskvårdsbidraget kan vara skattefritt för den anställde om följande tre förutsättningar är uppfyllda.
Förmånen ska inte heller kunna bytas mot kontanter.
I februari förtydligade Skatteverket hur friskvårdsbidraget får användas. Friskvårdsbidraget kan användas för att bekosta ett årskort, klippkort eller motsvarande om det är specificerat vilken motion- eller friskvårdsaktivitet det avser. Kortet ska utges av den aktör som också tillhandahåller aktiviteten. Det krävs också att kortet är personligt och inte överlåtbart. Friskvårdsbidraget kan inte användas för att köpa presentkort som vid ett senare tillfälle kan användas för olika motions- eller friskvårdsaktiviteter, eftersom presentkortet i sig inte räknas som en godkänd aktivitet utan är ett betalningsmedel.
Det gör att man ska vara lite extra uppmärksam när det gäller olika betalningslösningar som finns på marknaden.
För att friskvårdsbidraget ska vara skattefritt för de anställa måste det erbjudas till företagets hela personal. Med hela personalen avses samtliga anställda oavsett anställningsvillkor. Det betyder att även vikarier och tillfälligt anställda ska omfattas av erbjudande av personalvårdsförmåner.
Skatteverket anser att en arbetsgivare med bibehållen skattefrihet kan välja att erbjuda alla anställda ett lika stort friskvårdsbidrag eller att proportionera friskvårdsbidrag utifrån de anställdas anställningstid eller sysselsättningsgrad. Anställda som till exempel arbetar deltid på 50 procent kan alltså erbjudas 50 procent av det fulla värdet av bidraget. Detta gäller under förutsättning att samma villkor gäller för samtliga anställda.
Sådan proportionering eller annan fördelning av bidrag kan dock inte göras utifrån kriterier som lönenivå, tjänsteställning eller arbetsort. Inte heller minskad arbetstid eller ledighet på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet får medföra reducerat friskvårdsbidrag.
En arbetsgivare kan bara ersätta en anställds utlägg för utgifter för friskvård som den anställda betalar under anställningstiden.
Den som är delägare till ett aktiebolag och är anställd av företaget kan få friskvårdsbidrag precis som vilken anställd som helst under förutsättning att villkoren är uppfyllda.
Med mindre värde avses 5 000 kronor inklusive moms enligt Skatteverket. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande ansett att ett friskvårdsbidrag på 6 500 kronor inklusive moms inte var av mindre värde.
En aktivitet som kostar mer än 1 000 kronor (inklusive moms) för ett enstaka tillfälle uppfyller inte kraven för att vara av enklare slag, om inte aktiviteten innehåller moment av motion och träning. En sådan aktivitet, det vill säga en aktivitet utan moment av motion och träning som till exempel massage som kostar mer än 1 000 kronor för ett tillfälle, är en skattepliktig förmån även om det totala friskvårdsbidraget är av mindre värde.
Friskvårdsbidraget får användas till enklare aktiviteter med inslag av motion som till exempel styrketräning, simning och dans. Men även behandlingar som är avstressande, motverkar ömhet och stelhet räknas som friskvård. Det går också att använda bidraget till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.
Tidigare hade Skatteverket en förteckning på de vanligast förekommande godkända friskvårdsaktiviteterna. Den omfattande listan är nu borttagen, eftersom det kunde tolkas som att aktiviteter som saknades på listan inte var godkända.
Det vanliga är att arbetsgivaren i efterhand ersätter den anställde med friskvårdsbidrag mot att den anställde lämnar in det personliga kvittot som styrker utgiften. Arbetsgivaren kan ersätta utlägg för årskort, klippkort eller enkelbiljetter samt för elektroniska motsvarigheter.
Vissa arbetsgivare kan ha avtal med någon form av friskvårdsportal och den anställde kan då teckna olika tjänster och “betala” med sitt friskvårdsbidrag direkt via portalen. Den anställde behöver i dessa fall inte ligga ute med pengar och inte heller lämna in kvittot.
Den som driver en enskild firma räknas inte som anställd och kan därför inte ge sig själv ett friskvårdsbidrag. Finns det anställda i företaget omfattas de dock av friskvårdsbidraget.
Kan arbetsgivaren erbjuda de anställda ett friskvårdsbidrag som överstiger 5 000 kronor?
Ja, men friskvårdsbidraget är då inte längre skattefritt för den anställde. Om arbetsgivaren betalar ett friskvårdsbidrag som överstiger 5 000 kronor är hela friskvårdsbidraget en skattepliktig förmån för den anställde, inte bara det överskjutande beloppet. Arbetsgivaren måste då också betala sociala avgifter på hela beloppet.
Kan en arbetsgivare ersätta en nyanställd för utlägg som denne haft innan anställningen började?
Nej. En arbetsgivare kan bara ersätta en anställds utlägg för utgifter för friskvård som den anställda betalar under anställningstiden.
Kan arbetsgivaren betala för utrustning och att det ingår i friskvårdsbidraget?
Nej, friskvårdsbidraget kan inte användas till t.ex. löparskor, skidor och skridskor.
Kan friskvårdsbidraget användas till appar och webbtjänster.
Ja, träningsprogram, rådgivning och andra liknande tjänster som en anställd använder via webbtjänster och appar kan vara en skattefri förmån. Det spelar ingen roll om de använder tjänsten hemma eller på någon annan plats. Exempel på appar och webbtjänster som kan vara en skattefri förmån är internetbaserade träningsprogram som yoga, motion, viktminskning och rökavvänjning, tjänster för registrering av egen träning, till exempel promenad- och löprundor.
The post Friskvårdsbidrag – vad gäller 2025? appeared first on Tidningen Konsulten.
Trots utmanande tider visar en ny rapport från Företagarförbundet att 76 procent av Sveriges småföretagare har gått med vinst de senaste tre åren. Men många brottas fortfarande med att känna sig trygga i att verksamheten följer rådande lagar och regler – särskilt skatteregler som ofta upplevs som svåra att förstå. Undersökningen lyfter också fram redovisningskonsulternas viktiga roll i att hjälpa småföretagare navigera dessa regler. Dennis Krook, projektledare och kommunikatör på Företagarförbundet, menar att fler småföretagare borde dra nytta av sin redovisningskonsult för att maximera sin potential.
Medier framställer ofta småföretagens ekonomiska situation i svarta rubriker, präglade av kriser, inflation och höga räntor. Företagarförbundets rapport visar dock en ljusare bild. En undersökning bland 200 av förbundets medlemmar visar att en majoritet av småföretagen går med vinst.
– Det är förvånande men också uppmuntrande, säger Dennis Krook. Mediabilden är ofta överdrivet dramatisk, men vår undersökning visar att småföretagare är otroligt duktiga på att anpassa sig. Vi såg samma sak under pandemin – många förväntade sig ett mycket värre scenario än vad som faktiskt blev verklighet.
Dennis förklarar att småföretagarnas förmåga att snabbt ställa om är en avgörande framgångsfaktor. Deras flexibilitet gör det möjligt att agera snabbt vid förändringar, till exempel genom att dra ner på kostnader eller sänka sin egen lön för att hålla verksamheten flytande.
– Det är ofta litenheten som är styrkan. Ett större företag kan inte svänga lika snabbt när samhällsförändringar sker, säger han.
Trots att många småföretag är framgångsrika upplevs vissa skatteregler, som de så kallade 3:12-reglerna, som särskilt svåra och frustrerande.
– Frustrationen handlar mycket om att reglerna är svårbegripliga, säger Daniel. Småföretagare vill ha kontroll över sin egen situation, men med 3:12-reglerna känner många att de inte har en chans att förstå. Att använda sig av räknesnurror på nätet utan att förstå beräkningarna skapar en känsla av osäkerhet och irritation.
Även om de föreslagna förändringarna av 3:12-reglerna är ett steg i rätt riktning, betonar Dennis att rådgivning från redovisningskonsulter är avgörande för att hjälpa många småföretagare navigera i det komplexa skattesystemet.
Undersökningen visar att många småföretagare redan använder redovisningskonsulter, men Dennis menar att deras roll kan bli ännu större. Med rätt konsult kan småföretagare inte bara förbättra sin förståelse för skatteregler – de kan också ta sitt företag till nästa nivå.
– Redovisningskonsulter behöver bli mer proaktiva, och småföretagare måste bli bättre på att ställa krav. Det handlar inte bara om att få siffrorna rätt, utan också om att få rådgivning som hjälper företaget att växa och bli mer lönsamt, säger han.
En bra redovisningskonsult bör fungera som en affärsrådgivare och hjälpa företagare att tänka långsiktigt.
– Småföretagare behöver stöd både på kort och lång sikt. Det handlar inte bara om att räkna ut vinsten för nästa år, utan också om att skapa en strategi för de kommande tre åren, avslutar Daniel.
The post Småföretagarna går med vinst – men rådgivning kan lyfta dem ännu högre appeared first on Tidningen Konsulten.
Från och med beskattningsåret 2025 och framåt gäller en begränsad avdragsrätt för ränteutgifter i inkomstslaget kapital för privatpersoner. Det är en stor förändring för privatpersoner som tidigare har fått avdragsrätt för samtliga ränteutgifter oavsett låneform och säkerhet.
Begränsningarna till rätt för avdrag för ränteutgifter gäller för fysiska personer i inkomstslaget kapital. Reglerna gäller både nya lån som tas efter den 1 januari 2025 och befintliga lån som är upptagna före lagändringen.
För kalenderåret 2025 gäller att ränteutgifter för lån som inte är förenade med säkerhet i bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, eller lämnas av en pantbank endast får dras av med 50 procent. Från och med 2026 gäller att ränteutgifter som inte uppfyller villkoren inte får dras av överhuvudtaget. För ränteutgifter som är hänförliga till lån som uppfyller villkoren gäller precis som tidigare att avdragsrätt föreligger fullt ut. De nya reglerna gäller inte när du deklarerar beskattningsåret 2024 i deklarationen år 2025.
De nya reglerna innebär att kostnaderna för vissa typer av lån blir högre och kommer att minska efterfrågan på lån utan säkerhet. Det kan även innebära att färre lån utan säkerhet i form av bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, eller lån från en pantbank, beviljas. Anledningen är att färre individer klarar kreditbedömningen för den högre lånekostnaden.
Ökningen av konsumtionslånen, framför allt av blancolån med hög ränta, medför ökade risker för att låntagare ska få betalningsproblem. En högre nivå på skuldsättningen innebär ökade risker för såväl den enskilde som för samhällsekonomin i stort. Genom att avdrag inte längre får göras för ränteutgifter vill regeringen motverka den pågående utvecklingen mot en mer riskfylld skuldsättning eftersom överskuldsättning är ett allvarligt problem.
För att få göra avdrag för ränteutgifter ska dessa kriterier vara uppfyllda:
Utgångspunkten för avdragsrätten för ränteutgifter i inkomstslaget kapital är begränsad till lån som uppfyller vissa särskilda förutsättningar om värdering av säkerheter och maximal belåningsgrad. För dessa lån kommer fullt avdrag att medges för ränteutgiften. Lånen kan delas in i fyra kategorier:
Den första kategorin gäller lån med säkerhet i bostad. Ränteutgift kan dras av om utgiften är hänförlig till ett lån som har lämnats mot panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt. Det går även att dra av om lånet är förenat med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastigheten. Det innebär exempelvis att ränteutgift för ett lån som finansierar köp av en byggnad på ofri grund ska dras av om lånet lämnats mot säkerhet i byggnaden.
Lånen ska ha lämnats av ett kreditinstitut eller en kreditgivare med tillstånd enligt lagen om verksamhet med bostadskrediter. Det gör att lånet är begränsad till en viss procent av marknadsvärdet på bostaden.
Till den andra kategorin hänförs lån som finansierar förvärv av fordon, båt, skepp eller luftfartyg. Det kan handla om bland annat bilar, motorcyklar och traktorer. Ränteutgifter som är hänförliga till sådana lån får dras av om följande villkor är uppfyllda:
Den tredje kategorin avser lån med säkerhet i marknadsnoterade värdepapper. Ett värdepapperslån är ett lån där låntagaren ställer sina värdepapper som säkerhet för lånet. Om låntagaren inte kan betala tillbaka lånet så har långivaren rätt att sälja låntagarens värdepapper för att få tillbaka de utlånade pengarna.
Ränteutgift ska dras av på lån som lämnats av ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag om utgiften är hänförlig till ett lån som är förenat med säkerhet i i någon av följande värdepapper:
Den fjärde kategorin är lån som är lämnade av pantbanker. Ränteutgift kan dras av om utgiften är hänförlig till ett lån som har lämnats av en pantbank och där pantbanken har säkerhet för lånet.
För beskattningsåret 2025 begränsas avdragsrätten för ränteutgifter till 50 procent avseende lån som inte uppfyller de villkor som gäller för lån enligt de fyra kategorierna. Det vill säga för lån utan säkerhet får låntagaren göra avdrag med 50 procent av ränteutgiften.
För ränteutgifter hänförliga till lån som uppfyller villkoren med säkerhet gäller för 2025 avdragsrätt för ränteutgifterna med 100 procent precis som tidigare.
Från och med beskattningsåret 2026 finns ingen avdragsrätt för ränteutgifter som är hänförliga till lån utan säkerhet. För ränteutgifter som är hänförliga till lån med säkerhet gäller däremot full avdragsrätt.
De nya reglerna gäller inte de ränteutgifter som man deklarerar inkomstår 2024 i deklarationen år 2025.
Exempel
Stina har två lån – ett bostadslån och ett blancolån. Bostadslånet tog hon i samband med att hon köpte sin bostadsrättslägenhet. Lånet är lämnat av en bank som har säkerhet i lägenheten. Stina har också ett blancolån, det vill säga ett lån utan säkerhet. Nedan visas hur ränteutgifterna hänförliga till de båda lånen kommer att hanteras för beskattningsåren 2024, 2025 och 2026.
Beskattningsåret 2024 (deklarationen som lämnas 2025)
Bostadslånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna.
Blancolånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna.
Beskattningsåret 2025 (deklarationen som lämnas 2026)
Bostadslånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna eftersom lånet uppfyller villkoren för bland annat säkerhet.
Blancolånet: Avdragsrätt med 50 procent av ränteutgifterna.
Beskattningsåret 2026 (deklarationen som lämnas 2027)
Bostadslånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna eftersom lånet uppfyller villkoren för bland annat säkerhet.
Blancolånet: Ingen avdragsrätt för ränteutgifterna.
The post Begränsad möjlighet till avdrag för ränteutgifter appeared first on Tidningen Konsulten.
Snart lanseras nya SNI-koder (Standard för svensk näringsgrensindelning). Förändringen innebär att många företag behöver agera för att säkerställa att deras verksamhet är korrekt klassificerad. Den 27 januari öppnar en ny tjänst på verksamt.se där du själv kan ändra din SNI-kod. Här guidar vi dig genom det viktigaste kring uppdateringen och vad du behöver göra.
SNI-koder används för att gruppera företag efter deras huvudsakliga verksamhet och är en central del av det svenska näringslivets struktur. Dessa femsiffriga koder påverkar bland annat:
Den senaste uppdateringen av SNI-koderna gjordes 2007, och det har blivit dags att uppdatera systemet för att bättre spegla näringslivets utveckling – särskilt inom snabbt föränderliga sektorer som IT och tjänster.
För cirka 30 procent av företagen innebär ändringen att deras verksamhet kommer att klassificeras om till en annan eller flera nya koder.
Om du inte själv uppdaterar din kod kommer SCB (Statistiska centralbyrån) att göra en automatisk klassificering. Detta kan dock resultera i mindre exakta koder som inte speglar din verksamhet på bästa sätt. Konsekvensen kan bli att företaget missar viktiga branschspecifika möjligheter, exempelvis bidrag, tillgång till branschspecifik information, eller korrekt bedömning av kreditvärdighet och försäkringskostnader.
Därför är det viktigt att du själv tar kontroll över processen.
För att läsa mer om SNI 2025 och hur det påverkar din verksamhet, besök:
The post Nya SNI-koder – så kan du förbereda dig! appeared first on Tidningen Konsulten.
EU:s nya momsreform ViDA revolutionerar momshanteringen med e-fakturering och digitalisering. Vad betyder det för svenska företag? Fredrik Andersson Carlö från Skatteverket reder ut möjligheter och utmaningar.
Med momsreformen VAT in the Digital Age (ViDA) går EU in i en ny era av digitalisering. Målet är att skapa ett enklare och mer rättvist momssystem för företag som verkar inom EU och syftar till att effektivisera momshanteringen och minska bedrägerier bland annat genom transaktionsbaserad rapportering baserad på e-fakturering och nya regler för plattformsföretag. Reformen bygger på tre huvudsakliga pelare och träder i kraft gradvis fram till 2035.
Införandet av obligatorisk e-fakturering vid gränsöverskridande handel inom EU är en av de mest omvälvande delarna av ViDA. Denna förändring kräver att företag e-fakturerar vid transaktioner med företag i andra EU-länder från och med 2030. Detta medför att periodisk sammanställning inte längre behöver lämnas.
– Det är en banbrytande förändring för såväl samhälle som företag. Till skillnad mot PDF-faktura är e-fakturan digital genom hela processen och hanteras automatiskt, dator till dator. Rapporteringen sker i realtid och ersätter dagens manuella system, förklarar Fredrik Andersson Carlö.
Den digitala omställningen innebär inte bara effektivare momsrapportering, utan är också ett kraftfullt verktyg för att bekämpa momsbedrägerier. Dessa har historiskt kostat EU över 50 miljarder euro om året, men har de senaste åren krympt kraftigt, bland annat tack vare införandet av transaktionsbaserad rapportering i utsatta länder. Genom att kräva transaktionsbaserad rapportering kan myndigheterna få bättre insyn i momsflöden och minska risken för bedrägerier.
– E-fakturering gör inte bara momsrapporteringen enklare, utan är tillsammans med den transaktionsbaserade rapporteringen ett kraftfullt verktyg mot kriminella nätverk. Det ger oss möjlighet att agera snabbare och stoppa felaktiga utbetalningar, säger Fredrik Andersson Carlö.
Dessutom finns stora ekonomiska fördelar för företagen själva. Beräkningar från Norge visar att e-fakturering kan spara miljarder genom effektivare processer och minskad administration, inte minst om e-faktureringsnätverken används för att automatisera andra processer, som inköp och logistik.
– Svenska företag har mycket att vinna. Vi ligger efter Norge och Finland, som redan har en hög andel e-fakturering. Med ViDA kan vi komma i kapp och spara stora summor, tillägger Fredrik.
Trots de många fördelarna finns det även vissa utmaningar. För mindre företag, som kanske inte redan använder e-fakturering, innebär reformen en viss investering i nya system. Det finns också tekniska frågor som ännu inte är helt lösta, såsom hur olika nationella e-faktureringssystem ska kommunicera med varandra.
– Det finns en del osäkerheter, exempelvis hur systemen ska standardiseras på EU-nivå. Men det är frågor vi hoppas få klarhet i innan 2030, säger Fredrik.
Sverige har inte beslutat om obligatorisk e-fakturering för inhemska transaktioner. Skatteverket förespråkar en nationell implementering av e-fakturering senast samtidigt som ViDA träder i kraft.
– Med nationell transaktionsbaserad rapportering och obligatorisk e-fakturering skulle vi kunna minska momsbedrägerier och skapa en mer rättvis konkurrensmiljö för företagen. Om Sverige å andra sidan halkar efter i den här utvecklingen riskerar vi att bli ”svaga länken” för momsbedrägerier och svenska företag riskerar att tappa konkurrenskraft gentemot företag i länder som implementerar transaktionsbaserad rapportering och obligatorisk e-fakturering tidigare, betonar Fredrik.
– Att börja implementera e-fakturering redan idag ger företag en fördel och säkerställer en smidigare övergång till de nya reglerna. Framtiden är digital, och ViDA-reformen är bara början. Undersök vilka e-faktureringslösningar som finns tillgängliga och börja implementera dem. För småföretag kan gratis- eller lågkostnadslösningar vara en bra början, säger Fredrik och tillägger att företag som redan använder elektroniska affärssystem (EDI) bör säkerställa att de uppfyller de standarder som krävs enligt ViDA.
The post Så förändrar EU:s nya momsreform framtiden för svenska företag appeared first on Tidningen Konsulten.
Du kanske har hört att det finns ett förslag på ändrade regler för beskattning av andelar i fåmansföretag. Du kanske ställer dig frågan om det är något du som delägare borde göra redan nu. Vad innebär reglerna? I den här artikeln svarar vi på några av dessa frågor.
Reglerna för beskattning av kvalificerade andelar i fåmansföretag är mycket komplicerade och får ofta kritik för det. Utredningens uppdrag har därför varit att förenkla och förbättra reglerna så att företag ska uppmuntras att växa och anställa fler.
Förenklingar kommer till uttryck genom olika schabloner och färre tröskelvärden, det vill säga värden som fåmansdelägare behöver uppfylla för att omfattas av en regel. I och med schablonerna är det också möjligt för Skatteverket att automatiskt beräkna vissa av komponenterna i gränsbeloppet vilket kan minska de administrativa kostnaderna för företaget.
Det blir också färre beräkningar och lättare att göra rätt. Enligt analyser som utredningen har gjort kommer 80 procent av delägarna att få ett större gränsbelopp enligt de föreslagna reglerna i förhållande till dagens regler. Vidare har utredningen uppskattat att de administrativa kostnaderna för företagen kommer att minska med 34 procent i förhållande till dagens regler. Det motsvarar 210 miljoner kronor i minskade administrativa kostnader för företagen.
De största förändringarna ser vi i sättet att beräkna gränsbeloppet på. Dagens regler – förenklingsregeln och huvudregeln ersätts med en ny beräkningsmodell för alla delägare i företaget.
Komponenterna i gränsbeloppet föreslås bestå av följande fyra komponenter:
Ett grundbelopp liknande det som idag finns i förenklingsregeln föreslås. Grundbeloppet föreslås till fyra inkomstbasbelopp som ska fördelas på andelarna i företaget.
Det lönebaserade utrymmet kvarstår som en del av beräkningen av gränsbeloppet. Däremot slopas både kravet på minsta löneuttag och kapitalandelskravet. Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet utan eget särskilt löneuttag. Det lönebaserade utrymmet uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag men till den del de överstiger 8 inkomstbasbelopp får delägaren tillgodoräkna sig löneunderlaget. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Det lönebaserade utrymmet kommer även fortsättningsvis att vara max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.
Vid beräkning av årets gränsbelopp får man även beräkna ett tillägg för ränta motsvarande statslåneräntan ökad med 9 procent. Det är precis som idag men med den skillnaden att räntan bara beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor. Enligt gällande regler får alla delägare beräkna räntan oavsett hur stort omkostnadsbeloppet är.
Det föreslås även att dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas bort. Det sparade utdelningsutrymmet får däremot tillgodoräknas precis som vanligt.
Vilka som ingår i närståendekretsen har bland annat betydelse för om en andel är kvalificerad. Till exempel är en andel är kvalificerad för andelsägaren om delägaren själv eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i företaget. Nu föreslås närståendekretsen att minska på det sättet att syskon, syskons make eller maka samt syskons barn inte längre ska ingå i närståendekretsen. Det innebär att ett ägande av ett syskon som inte är verksam i företaget kommer att leda till att det finns ett utomstående ägande i företaget.
I många regler för kvalificerade andelar i fåmansföretag finns en tidsgräns på fem år. Tillexempel krävs det, för att en andel ska anses vara kvalificerad, att delägaren, eller någon närstående har varit verksam i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren. Det föreslås nu att den gränsen sänks till fyra år. Det innebär att tiden som ett företag behöver ligga i karens minskar. Det vill säga den tid som behövs för att andelen ska gå från att vara kvalificerade till att vara icke-kvalificerad sänks. Under den här perioden får varken delägaren eller någon närstående vara aktiva i företaget.
Reglerna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2026. För att det ska vara möjligt behöver en proposition läggas fram i början av hösten 2025, så att riksdagen sedan kan fatta beslut senare under hösten.
I nuläget är detta endast ett förslag och vi kan inte med säkerhet veta att reglerna blir beslutade.
Det viktigaste just nu är att du håller dig informerat om hur reglerna ser ut och hur de kan komma att påverka dig som delägare. För de flesta delägare innebär förslagen ett större gränsbelopp.
Kontakta din redovisningskonsult för vägledning om du har frågor eller vill veta hur de föreslagna reglerna kan påverka just dig och din verksamhet.
The post Förenklade regler för fåmansföretag: Vad innebär förslagen för dig som delägare? appeared first on Tidningen Konsulten.
I december förra året tillsattes en kommitté med uppdrag att identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av artificiell intelligens (AI) i Sverige på ett hållbart och säkert sätt. Nu har resultatet presenterats.
Kommittén, som har antagit namnet AI-kommissionen, har överlämnat sin rapport kallad AI-kommissionens Färdplan för Sverige. Slutredovisningen har på initiativ av kommittén tidigarelagts från 1 juli 2025. I färdplanen presenteras 75 åtgärdsförslag, inom många olika områden, från internationella samarbeten till utbildning. Samtidigt lyfter kommissionen vikten av rättvisa och etiska standarder, genom exempelvis deltagande i globala AI-initiativ.
För att möta arbetsmarknadens förändringar måste företag aktivt utbilda sin personal i AI-relaterade färdigheter. Kommissionen vill skapa incitament för företag, som bidrag eller skattelättnader, för att anordna AI-utbildningar för sina anställda. De framhåller behovet av samverkan inom hela samhället uppmuntrar samarbeten mellan företag och utbildningsleverantörer för att skapa skräddarsydda program.
Kunskapslyft
Ett av förslagen är ett kunskapslyft som liknar Hem-PC-reformen från 1998. Detta initiativ syftar till att öka allmänhetens AI-kompetens genom att erbjuda statligt sanktionerade och kostnadsfria AI-verktyg.
Exportstöd
Kommissionen ser även att svensk AI-innovation behöver främjas genom exportstöd. Vikten av att kunna mäta framsteg vill kommissionen tydliggöra genom att införa årliga rapporter om AI-strategins framsteg baserade på KPI:er.
Skattelättnader
Att använda skattepolitiken till att öka användandet av AI föreslås också. Detta kan ske genom skattelättnader för energieffektiva AI-projekt för AI-entreprenörer. Förhoppningen är att stimulera innovation och stödja startups inom AI, särskilt de med hög potential men medbegränsade resurser.
Kommissionen vill även införa skattelättnader för företag och entreprenörer som arbetar med AI-utveckling, särskilt inom områden som rör samhällsnytta och hållbarhet. Detta kan omfatta skatteavdrag för FoU-utgifter eller reducerade arbetsgivaravgifter för AI-specialister.
Kommissionen vill se en utveckling av standarder för sektorspecifik datadelning och att det införs incitament för privata företag att dela data med offentlig sektor. Offentlig sektor kan dra stor nytta av privatägda data för att förbättra samhällstjänster, men privata företag är ofta ovilliga att dela med sig av sina data på grund av oro över konkurrens eller sekretess.
Kommissionen vill därför utveckla ekonomiska incitament, som skattelättnader eller subventioner, för företag som delar data med offentlig sektor. Här krävs även en säkerställning av att sekretess och konkurrensfördelar skyddas genom tydliga avtal och tekniska lösningar som anonymisering.
Här kan du läsa mer om AI-kommissionens Färdplan för Sverige – Regeringen.se
The post Färdplan för Sverige: Så ska vi hänga med i AI-utvecklingen appeared first on Tidningen Konsulten.
Nu sänks räntorna på skattekontot för andra gången i år. Det gäller både kostnadsräntan och intäktsräntan. De nya räntorna gäller från och med den 1 december 2024. Den sänkta räntan påverkar bland annat företag som har anstånd med betalning av skatter och avgifter och kvarskatt. Räntorna på skattekontot är samma för företagare och privatpersoner.
När man har ett underskott på skattekontot beräknas en kostnadsränta. Det finns två olika räntesatser för kostnadsräntan som används på skattekontot. Vilken räntesats som används beror på den underliggande transaktionen.
Den låga kostnadsräntan är 2,5 procent (tidigare 3,75 procent) från och med den 1 december. Låg kostnadsränta beräknas bland annat på belopp som
Den höga kostnadsräntan är 17,5 procent (tidigare 18,75 procent) från och med den 1 december. Hög kostnadsränta beräknas på underskott
Om det finns ett överskott på skattekontot får man intäktsränta. Från den 1 december är intäktsräntan 1,125 procent (tidigare 1,6875 procent).
The post Från den 1 december sänks räntan på skattekontot appeared first on Tidningen Konsulten.
Regeringen har nu godkänt flera förslag från utredningen ”Bolag och Brott” och vid årsskiftet skärps Sveriges regler mot ekonomisk brottslighet. Myndigheter får fler och bättre verktyg för att agera proaktivt, och företagare påverkas av bland annat höjda förseningsavgifter och nya krav från Bolagsverket. Lagändringarna är ett viktigt steg framåt, enligt Srf konsulterna.
Lagändringarna, som gäller från den 1 januari 2025, innebär bland annat att Bolagsverket får nya befogenheter, företagskapning kriminaliseras och förseningsavgifter höjs.
Srf konsulterna har i sitt remissvar till utredningen välkomnat förslagen som stärker myndigheternas möjligheter att samarbeta och kraftsamla mot ekonomisk brottslighet.
– Lagändringarna är ett viktigt steg framåt i arbetet för att skapa en sund och säker företagsmiljö. Myndigheterna får nu fler och vassare verktyg för att arbeta mer proaktivt och riskbaserat. Samverkan mellan myndigheter och näringsliv är avgörande för att minska ekonomisk brottslighet,” säger Lena Lind, vd och förbundsdirektör vid Srf konsulterna.
Bland de lagförslag som nu träder i kraft märks följande nyheter:
Ett av de mest omdiskuterade förslagen, att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag, avfärdades av Riksdagen. Regeringen och flera remissinstanser, inklusive Srf konsulterna, har varit tydliga med att revisionsplikten inte är den mest effektiva lösningen för att bekämpa brottslighet i företag.
– Både revisorer och kvalitetssäkrade redovisningskonsulter är viktiga yrkesgrupper som kompletterar varandra. Genom att samverka i kampen mot ekonomisk brottslighet kan vi uppnå bättre resultat än med en återinförd revisionsplikt, säger Lena Lind.
Vill du läsa mer om lagändringarna kan du ta del av beslutet i sin helhet på riksdagen.se.
The post Bolag och Brott: Nya lagar ger myndigheter skarpare verktyg mot ekonomisk brottslighet appeared first on Tidningen Konsulten.