Lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism är ett något otympligt namn. Den brukar förenklas Penningtvättslagen, eller PTL. På engelska säger man ofta AML (Anti-Money Laundering act). Har du koll på hur den träffar ditt företag? Och om era uppgifter hos myndigheterna är helt aktuella?
Det är en lag som kom redan 2009 och som uppdaterades och skärptes 2017 efter EU-direktiv. I lagen identifieras ett antal branscher som åläggs högre krav på riskbedömning och kundkännedom. Detta eftersom dessa branscher identifierats för att löpa högre risk att utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Det är exempelvis finansiella bolag, såsom banker och vissa försäkringsbolag, men även pantbanker, redovisningskonsulter, revisorer, jurister, postboxföretag och en del varuhandlare, exempelvis konsthandlare.
Är du verksam i någon av dessa branscher omfattas du av Penningtvättslagen och du står därmed under tillsyn av Finansinspektionen, Länsstyrelsen, Revisorsinspektionen eller Advokatsamfundet, beroende på vilken bransch du tillhör. Är du verksam i en sådan bransch som omfattas, måste du även anmäla dig till Registret mot penningtvätt hos Bolagsverket.
Men även om du inte är verksam inom någon av dessa branscher berörs du troligen redan idag ändå av Penningtvättslagen! Din redovisningskonsult eller revisor behöver kontrollera din identitet och ställa många frågor om företagets verksamhet, risker och ägarbild. Vid vissa in- och utbetalningar behöver banken ställa frågor kring var pengarna kommer ifrån, vem som ska ha dem och vad de ska användas till. Köper du något dyrt kontant kommer du att få frågan varifrån pengarna kommer. Detta för att göra det så svårt som möjligt för dem som vill använda pengar som härrör från brottslig verksamhet.
2017 infördes också reglerna om att alla bolag måste anmäla vem som är verklig huvudman till ett annat register som Bolagsverket hanterar. Lag (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän, där alla aktiebolag, handelsbolag och många typer av föreningar är skyldiga att meddela Bolagsverket vem eller vilka som är verkliga huvudmän. En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar exempelvis ett företag eller en förening. Det kan också vara den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem.
Troligen har du eller din redovisningskonsult anmält vem eller vilka som är verkliga huvudmän i din verksamhet i samband med att lagen trädde i kraft 2017. Men en hel del har troligen hänt sedan dess. Därför kan det vara läge att kontrollera att ditt företag har rätt uppgifter i registret om verklig huvudman och att aktuella uppgifter om ditt företag finns dokumenterade hos din redovisningsbyrå och i förekommande fall din revisor.
Riksdagen beslutade i går att höja omsättningsgränsen för momsbefrielse. Det underlättar för småföretag, som inte behöver betala eller vara registrerade för moms om de omsätter högst 80 000 kronor. De nya reglerna börjar gälla 1 juli 2022.
Småföretag – eller mer korrekt uttryckt beskattningsbara personer – som har en omsättning som beräknas bli högst 30 000 kronor under beskattningsåret är befriade från skattskyldighet till moms. Läs mer på Skatteverket. Syftet med befrielsen är att förenkla för småföretag, till exempel de som producerar el i solceller på sina villatak.
Riksdagen har den 4 maj 2022 beslutat att höja omsättningsgränsen till 80 000 kronor. Den högre gränsen börjar gälla den 1 juli 2022. Läs beslutet här.
Bakgrund till höjningen
Höjningen medför en förenkling för fler småföretag än idag. De behöver därmed inte längre vara registrerade för, och deklarera, moms. Höjningen medför även en förenkling för Skatteverket som inte längre behöver administrera deklarationer och betalningar för de som befinner sig i omsättningsintervallet 30 001 kr – 80 000 kr. Vid en större höjning föreligger det å andra sidan risk för negativa effekter såsom konkurrenssnedvridningar. Vid en avvägning mellan positiva och negativa effekter har regeringen, som föreslagit höjningen, funnit att nivån 80 000 kr är väl avvägd.
Srf konsulterna anser att höjningen är bra eftersom det är angeläget att förenkla för småföretagen. Eftersom även företag i spannet 80 001 kr – 90 000 kr tveklöst hör till de minsta förordade vi dock nivån 90 000 kr i vårt remissvar till regeringen. Även den nivån ligger inom ramen för vad som är tillåtet enligt artikel 287 i mervärdesskattedirektivet. Den tillåtna ramen är 10 000 ECU, cirka 91 500 kr.
Skattebefrielse medför att avdragsrätt för ingående moms saknas. Om den som är skattebefriad ansöker om det ska Skatteverket besluta att moms ändå ska tas ut (9 d kap. 6 § mervärdesskattelagen), det vill säga att det finns en möjlighet till frivillig skattskyldighet. Frivillig skattskyldighet kan vara intressant för småföretag som har stora initiala kostnader som företaget önskar kunna göra avdrag för. Och då kanske särskilt för de småföretag som kan förväntas växa inom en relativt snar framtid.
Flera åtgärder har vidtagits på momsområdet för att förhindra bedrägerier och skatteundandragande. Till exempel har omvänd skattskyldighet införts vid omsättning av vissa varor och tjänster, senast vad gäller mobiltelefoner med mera. Regeringen har den 9 juni 2022 gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder för att förhindra bedrägerier och skatteundandraganden på momsområdet.
Momsbedrägerier sker i olika former och med olika konstruktioner. Förutom stora förluster för samhället innebär bedrägerierna att konkurrensen snedvrids till nackdel för företag som gör rätt för sig. Skatteverkets bedömning är att det totala skattefelet för momsen 2019 uppgick till drygt 12 miljarder kronor, det vill säga till cirka 3 procent av den fastställda momsen. Läs mer om skattefelet här. Hur stor del av skattefelet som beror på skattebedrägerier är inte känt. Utredningen ska föreslå åtgärder för att förhindra bedrägerier och skatteundandragande på momsområdet. Utredaren ska särskilt analysera om Skatteverket har tillräckligt effektiva verktyg för att upptäcka och förhindra bedrägerier. VAT Information Exchange System, VIES, är ett elektroniskt system för utbyte av information mellan EU-länder bland annat för kontroll av momsregistreringsnummer. Utredaren ska undersöka om en lämplig åtgärd för att förhindra bedrägerier kan vara att ett företags registreringsnummer för moms visas som ogiltigt i VIES.
Utredaren ska även lämna förslag som innebär att den som är medveten om ett momsbedrägeri och som lämnar uppgifter som i sig är korrekta, men i bedrägligt syfte, ska kunna dömas för skattebrott. Detsamma gäller om oriktiga muntliga uppgifter lämnas.
Uppdraget ska delredovisas senast den sista augusti 2023 och slutredovisas senast den sista februari 2024. Du kan läsa mer om utredningsuppdraget här.
Drivmedelspriserna har under våren nått nya rekordnivåer. Hur ser förutsättningarna för milersättning ut vid bilkörning?
Sedan 2009 har den ersättning som kan utbetalas skattefritt legat stadigt på samma nivå. Ersättningsnivåerna skiljer sig åt beroende på om det är den privata bilen eller tjänstebilen som används. När anställda gör resor i arbetet (tjänsteresor) med egen bil kan arbetsgivare betala ut skattefri bilersättning enligt schablon med 18:50 kr per mil. Motsvarande ersättning om den anställde betalar drivmedlet själv för en tjänstebil är 6:50 kr per mil om bilen går på diesel och med 9:50 kr per mil om bilen går på annat drivmedel (t.ex. bensin, el eller etanol). Om en egen företagare kör bil kan nämnda skattefria schablonbelopp tas som privat ersättning.
När drivmedelspriset överstiger det som utges i ersättning kan det bli en förlustaffär att använda bil i tjänsten. Men det går att betala en högre ersättning. I många kollektivavtal finns det en uppdelning mellan schablonersättning som skattefri och sedan ett tillägg över schablon. Här finns det inget tak. Skillnaden blir att det belopp som ligger över schablonersättning är att betrakta som lön. Därmed blir det överskjutande beloppet såväl skattepliktigt som arbetsgivaravgiftsgrundande.
Under rådande drivmedelssituation är ett alternativ att utge ett engångsbelopp eller extra lönetillägg som kompensation för de ökade kostnaderna. Även ett sådant alternativ blir skattepliktigt och arbetsgivaravgiftsgrundande.
Det ligger även ett förslag från regeringen om en tillfälligt sänkt skatt på diesel och bensin under juni-oktober 2022 samt att en ny drivmedelskompensation införs till privatpersoner. När det gäller eventuell höjning av den skattefria nivån så är den under debatt.
April månad och början på det nya året. Semesteråret. I varje fall för väldigt många.
Hos många anställda har det nu blivit påfyllt i semestersaldona. Enligt semesterlagen är det från och med den 1 april som de flesta anställda får nya betalda semesterdagar. Det finns även de som har kalenderårbaserad beräkning, och de fick sina nya betalda semesterdagar den 1 januari. Vilket semesterår som ett företag följer finns antingen i ett kollektivavtal eller så är det semesterlagen som gäller.
Måste man då ha betalda semesterdagar för att vara ledig? Svaret är nej. Anledningen till att vi har semester är för att återhämta oss. Idag är 25 dagar reglerat i lag, vilket ska motsvara fem veckors ledighet. Oavsett om arbetet vanligtvis är två eller fem arbetsdagar i veckan. Den ledigheten har varje anställd rätt till. Sedan är det inte ovanligt att det i kollektivavtal eller enskilda överenskommelser finns fler dagar. En anställd som inte har jobbat tillräckligt länge för att få betalda semesterdagar kan ta ut semesterledighet utan lön.
Den lön som betalas ut under de betalda semesterdagarna är något som den anställde har tjänat in. Intjänandet görs vanligtvis året innan, under det som kallas intjänande år. För att göra det lite mer komplext så finns det även de om har sammanfallande intjänande år med semesteråret när dagarna plockas ut. Det innebär att man tjänar in betald semester under pågående år.
Sedan kan antalet betalda semesterdagar påverkas av frånvaro. Det finns en hel del frånvaro som är semesterlönegrundande och därmed ger betalda semesterdagar trots att man inte har jobbat. Ett exempel är sjukdom. Ett annat är när man är föräldraledig. När en anställd börjar och slutar kan också påverka hur många betalda semesterdagar denne är berättigad till.
Alla har rätt till semesterledighet, men den är inte alltid betald.
Företag som har haft utbyte med Storbritannien har fortsatt möjlighet att söka stöd för de merkostnader som Brexit har medfört.
När Storbritannien valde att lämna EU ställdes den europeiska samverkan inför nya utmaningar. Det var första gången som ett land har lämnat EU. Brexit påverkar hela EU, men omfattningen varierar då vissa företag blir mer påverkade än andra. EU-kommissionen har därför inrättat en särskild fond. Fonden utgörs av den så kallade Brexitjusteringsreserven, förkortad BAR (på engelska Brexit Adjustment Reserve). Företag som har påverkats av Brexit kan få ersättning för olika typer av kostnader från BAR.
I den grupp som anses stödberättigade återfinns bland andra privata och offentliga företag, särskilt små och medelstora företag, egenföretagare, lokalsamhällen och organisationer,
Stödet kan sökas för kostnader som uppstått under perioden 1 januari 2020 fram till och med 31 december 2023. Exempel på kostnader som kan omfattas är konsult -och rådgivningstjänster som syftar till att hantera den situation som uppstått genom att Storbritannien lämnat EU. Det kan handla om anpassningar avseende förändrade handelsprocedurer, ändrade regelverk och andra förutsättningar såsom produktgodkännande, etableringskrav och liknande.
Stöd kan även sökas av företag för andra aktiviteter. Såsom om det finns direkta kostnader för godkännande eller märkning av produkter för att de även fortsättningsvis ska kunna saluföras i Storbritannien. Förutsättningen är att godkännandet eller märkningen beror på britternas utträde ur EU. Även kostnader för deltagande i mässor och liknande med syfte att etablera eller utöka handel på marknader där företaget inte eller i begränsad omfattning är verksamt sedan tidigare kan inkluderas i stödansökan. Förutsatt förstås att åtgärderna beror på att handel med Storbritannien upphört eller påtagligt försvårats av landets utträde ur Europeiska unionen.
Ansvarig myndighet för hantering av stödet är Rådet för Europeiska socialfonden, vanligtvis omnämnt som Svenska ESF-rådet.
I en nyligen meddelad dom påvisades vikten av att ge fullmakt på ett korrekt sätt. Är det riskfritt att lämna sin e-legitimation med tillhörande kod till sin sambo?
Att ge fullmakt åt någon annan att agera ombud är ganska vanligt, men har den som ger fullmakt alltid klart för sig att hans agerande kan innebära att han har lämnat en fullmakt och vad fullmakten innebär? Högsta domstolens dom den 9 december 2021 i mål nr T 930-21 ger en inblick i att det kan vara klokt att ha en insikt om de olika fullmaktsformerna och vad de innebär.
I rättsfallet lämnade André sin e-legitimation, ett så kallat bank-ID, med tillhörande kod till sin sambo. Syftet var att hon skulle betala hans del av hushållets räkningar. Utan Andrés tillstånd använde hon e-legitimationen för att ta lån i hans namn hos Svea Ekonomi. Beloppet, 20 000 kr, betalades ut till Andrés konto, varefter hon förde över delar av beloppet till sitt eget konto.
När betalning uteblev ansökte Svea Ekonomi om betalningsföreläggande mot André. André bestred betalningsansvar. Både tings- och hovrätten dömde till Andrés fördel. Båda domstolarna ansåg att när sambon tog lånet så gick hon utanför sin behörighet att företräda André och att André därför inte var betalningsskyldig. Högsta domstolen dömde i stället till Svea Ekonomis fördel. Utöver huvudfordran förpliktas André att betala Svea Ekonomis rättegångskostnader om närmare 120 000 kr jämte ränta enligt räntelagen. Så nej, det är inte riskfritt att lämna sin e-legitimation med tillhörande kod till sin sambo. Det resulterade i ett dyrt lån som André nu får betala!
I rättsfallet hade sambon en så kallad tillitsfullmakt. En tillitsfullmakt grundar sig på att tredje man (Svea Ekonomi) hyser en befogad tillit till att den som uppträder på huvudmannens (Andrés) vägnar (sambon) har rätt att rättshandla för huvudmannen. En ytterligare förutsättning för att en tillitsfullmakt ska föreligga är att de omständigheter som ligger till grund för bedömningen av att det har förelegat en befogad tillit på ett relevant sätt kan knytas till huvudmannen.
Tre förutsättningar ska föreligga för att det ska vara fråga om en tillitsfullmakt.
Huvudmannen kan trots att förutsättningarna är uppfyllda undgå avtalsbundenhet. Om huvudmannen kan visa att han har saknat möjligheter att förhindra att missförstånd uppkom, kan det leda till att huvudmannen inte blir bunden av mellanmannens handlande.
En tredje man har typiskt sett anledning att utgå från att en e-legitimation med hög säkerhetsnivå, såsom ett bank-ID, normalt används enbart av innehavaren eller i vart fall med innehavarens tillåtelse. I det senare fallet kan förutsättningarna för tillitsfullmakt bli uppfyllda och detta även om andra rättshandlingar företas än de som huvudmannen har avsett att mellanmannen skulle företa. Mellanmannens behörighet sträcker sig emellertid aldrig längre än den befogade tilliten hos tredje man. Tredje man har normalt anledning att ha befogad tillit till att en sådan användning som avser ordinära transaktioner, däribland upptagande av mindre lån, härrör från e-legitimationens innehavare. Om e-legitimationen däremot används för rättshandlingar av mera speciellt slag, såsom upptagande av större lån, har tredje man mindre anledning att hysa befogad tillit. Det gäller i synnerhet när innehavaren är konsument. I sådana fall kan det krävas att tredje man gör ytterligare kontroller för att få bekräftat att rättshandlingen härrör från innehavaren.
Bestämmelserna om fullmakt finner vi i avtalslagen. En fullmakt kan lämnas genom meddelande från huvudmannen till tredje man (2 kap. 13 § avtalslagen), genom kungörelse (2 kap. 14 § avtalslagen), i en skriftlig handling (2 kap. 16 § avtalslagen) eller genom ett meddelande från huvudmannen till fullmaktshavaren (2 kap. 18 § avtalslagen, så kallad uppdragsfullmakt). En fullmakt kan även grundas på att någon intar en ställning som medför behörighet (2 kap. 10 § andra stycket avtalslagen, så kallad ställningsfullmakt). Lagens bestämmelser är inte uttömmande. Exempelvis förekommer även fullmaktsförhållande till följd av konkludent (faktiskt) handlande från huvudmannen. Vidare förekommer toleransfullmakt (att huvudmannen tidigare har tolererat att någon har handlat för hans räkning) och kombinationsfullmakter (när flera omständigheter tillsammans konstituerar en fullmakt).
Som framgår av rättsfallet är det viktigt att ha klart för sig vilka olika fullmakter som finns, när man agerar så att man ger någon en fullmakt och vad fullmakten innebär. Okunskap kan få tråkiga konsekvenser.
För att minska smittspridning har det under pandemin varit slopad förmånsbeskattning på parkering vid arbetsplatsen. Nu har vi ett nytt läge, vad gäller då för parkering?
Under pandemin har en tillfällig skattefrihet för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen varit gällande. Under 2022 kommer förutsättningarna vara att parkeringen är skattefri under perioden 1 januari–30 juni 2022.
Skattefriheten gäller parkering och omfattar inte bara bilar utan även motorcykel, moped eller cykel. Alla som arbetar vid arbetsplatsen omfattas, även uppdragstagare kan få en parkering. En förutsättning är att det avser en parkering som ligger vid eller nära arbetsplatsen. Anställda som har en förmånsbil beskattas inte för fri parkering eller garageplats vid arbete. Men om arbetsplatsen är i bostaden så är fri parkering en skattepliktig förmån.
Beslutet om skattefrihet under årets första halvår kommer att vara gällande från och med den 1 mars 2022. Men det blir en retroaktiv lagstiftning som medför att även fri parkering som lämnas i början av året blir skattefri. Från och med den 1 juli återinförs förmånsbeskattningen. Det kan fortsättningsvis vara så att fri parkering vid arbetsplatsen är helt eller delvis skattefri även efter 30 juni. För att parkeringen ska vara helt skattefri gäller att den anställde har använt den egna bilen i tjänsten minst 300 mil och minst 160 dagar per år. För att parkeringen ska vara delvis skattefri, om den anställde kör färre dagar än 160 men minst 60 under året och använt bilen i tjänsten minst 300 mil sker en beräkning utifrån antal dagar som bilen inte använts i tjänsten.
För en anställd som kör privat bil i tjänsten men som inte uppfyller de ordinarie reglernas krav för fri parkering beräknas förmånsvärdet till ett värde som motsvarar det antal dagar som bilen inte använts i tjänsten.
De stöd som regeringen har infört under pandemin för att mildra effekterna på företagen kommer att fasas ut. Vilka stöd gäller och hur länge?
Folkhälsomyndigheten har beslutat att upphäva föreskrifterna kopplade till covid-19-lagen. Det innebär att restriktionerna som varit gällande till stora delar hävs per den 9 februari. Under de senaste åren har företag fått stöttning i form av olika åtgärder för att dämpa de ekonomiska effekterna restriktionerna har medfört. Antalet ändringsbudgetar och uppdaterade eller nya regelverk kring stöden under pandemin har varit många.
2022 har regeringen aviserat tre ändringsbudgetar varav två har behandlats i riksdagen. Regeringen har nu tydliggjort att de stöd som är aviserade kommer att ligga kvar.
Det innebär att för de företag som nyttjar omställningsstöd eller omsättningsstöd ligger dessa kvar till och med februari 2022.
Skatteverket är ansvarigt för omställningsstöd. Ansökan för omställningsstöd för december 2021 och januari 2022 öppnade 7 februari.
Boverket hanterar omsättningsstöd till enskilda näringsidkare. Från och med den 9 februari till och med den 30 april 2022 kan stödet sökas för perioderna december 2021 och januari 2022. Omsättningsstöd för perioden februari 2022 kan sökas från och med den 1 mars till och med den 30 april 2022.
Inom socialförsäkringsområdet har ett antal stöd förlängts och de kommer att vara gällande till och med mars 2022. Ansvarig myndighet för ansökan och handläggning är Försäkringskassan
För det lönebortfall som karensavdraget medför finns möjlighet att ansöka om ersättning från Försäkringskassan för perioden 8 december 2021 – 31 mars 2022. Det utbetalas ett schablonbelopp på 810 kronor före skatt. Detta går att göra i efterhand och ansökan för ersättning är öppen från och med den 7 februari. Sista dag att ansöka är den 30 juni 2022.
Vanligtvis ska läkarintyg lämnas från och med åttonde sjukdagen. De tillfälliga reglerna innebär att en person inte behöver styrka sin sjukfrånvaro med ett läkarintyg under de 14 första dagarna i sjukperioden för att kunna få sjuklön eller sjukpenning,
För anställda, arbetslösa och tjänstlediga gäller de tillfälliga reglerna för läkarintyg från 19 januari 2022 till och med 31 mars 2022 och för egenföretagare från 8 december 2021 till och med 31 mars 2022.
Arbetsgivare får normalt ersättning för kostnad vid sjuklön enligt olika procentsatser beroende på hur höga kostnader arbetsgivaren haft. De tillfälliga reglerna har stärkt upp ersättningen. Inledningsvis fick alla arbetsgivare ersättning för hela sjuklönekostnaden men sedan har ersättningsnivåerna varierat under pandemin. Arbetsgivaren ska betala ut sjuklön till sina anställda precis som vanligt. Försäkringskassan ersätter sedan arbetsgivaren via skattekontot. Den tillfälligt förstärka ersättningen gäller retroaktivt från och med december 2021 till och med mars 2022.
För det lönebortfall som frånvaro som riskgrupp medför finns möjlighet att ansöka om ersättning från Försäkringskassan för perioden 8 december 2021 – 31 mars 2022. Detta går att göra i efterhand och ansökan för ersättning är öppen från och med den 7 februari.
Föräldrar till barn som nyligen har varit allvarligt sjuka och som behöver skyddas så de inte insjuknar i covid-19, kan få en förebyggande ersättning för vab, om de behöver avstå från arbete. Detta gäller även föräldrar som måste vara hemma vid eventuell skolstängning.
Två åtgärder ligger kvar till och med den 30 juni. Det är slopat fribelopp för studiemedel och skattefri förmån av fri parkering vid arbetsplatsen.
2 februari beslutade Riksdagen att genomföra vissa av de åtgärder som årets andra ändringsbudget innehöll. Det här är vad som gäller nu.
Under pandemin har en tillfällig skattefrihet för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen varit gällande. De tillfälliga reglerna som infördes under 2020 förlängdes till att gälla även under 2021. Riksdagen har nu beslutat om en ny, tillfällig lag som träder i kraft den 1 mars 2022. Denna tillfälliga lag tillämpas på de parkeringsförmåner som har lämnats efter den 31 december 2021. Lagen upphör att gälla vid utgången av juni 2022, men kommer då att gälla för de förmåner som har lämnats under perioden 1 januari–30 juni 2022. Förslaget var från början att slopad förmånsbeskattning av parkering skulle gälla till och med den 31 mars 2022, men förlängdes bland annat tack vare Srf konsulternas remissvar.
En annan hantering som har frångått de normala rutinerna är den för kravet på läkarintyg. I samband med sjukdom förväntas den anställde att styrka frånvaron med ett läkarintyg på grund av sjukdom. Det blir nu ett uppskjutet krav på läkarintyg från åttonde till den femtonde dagen i sjukperioden, det vill säga en förlängning till och med 30 april 2021.
Företag har under pandemin kunna ansöka om anstånd med inbetalning moms, arbetsgivaravgifter och skatt till Skatteverket. Anstånd med inbetalning av avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter har tidigare beviljas för högst sju redovisningsperioder för redovisningsperioder som infaller under januari 2020 – 2021. Nu har riksdagen fattat beslut om att omfatta även redovisningsperioderna oktober – december 2021 och att anståndet kan beviljas för högst nio redovisningsperioder.
Det gäller anstånd för avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter samt moms som redovisas månadsvis. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år, och flyttas fram från 12 mars 2022 till och med den 12 februari 2023. Anstånd för mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis ska kunna beviljas för högst två redovisningsperioder, i stället för dagens enda. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år, dock längst till och med den 17 januari 2024.
Besluten i ändringsbudgeten innebär även att medel avsätts för utökningar av omställningsstödet, omsättningsstöden till enskilda företagare och handelsbolag samt av evenemangsstödet. Stödet till kultur och idrott förstärks och fribeloppet för att få studiemedel slopas tillfälligt.
Däremot riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om angående evenemangsstödet. I uppmaningen framkommer att regeringen snabbt bör arbeta om kriterierna för evenemangsstödet så att de som berörs kan få stödet snabbare och att fler kan få del av det.
Regeringens förslag om att återinföra ersättningar godkändes också av Riksdagen. Det innebär att från och med 8 december till och med 31 mars 2022 kan individen få ersättning för karens, det utges ersättning för riskgrupper och arbetsgivaren kommer att få ersättning för sjuklönekostnader över det normala. Ersättningen kommer att kunna ansökas om i efterhand från 8 december 2021. Sedan tidigare gäller att ersättningar för vab vid skolstängning och ersättning till föräldrar till barn som varit allvarligt sjuka är möjligt att få till och med 31 mars 2022.